Mer utbildning för praktikledare

Ett stort problem är enligt mig praktiken på el-linjen. Praktiken är en väldigt viktig del i utbildningen och många gånger så håller den inte måttet.

Brist på förtroende är det största problemet. Handledaren har ingen aning vad vi studenter lär oss i skolan och vet därför inte hur mycket vi verkligen kan. En lösning på detta är att handledaren går en utbildning och lär sig vad vi studenter lär oss skolan. Men det enklaste sättet hade varit att handledaren pratar med just den eleven om vad han eller hon känner sig redo för att göra.

Ännu ett problem är att eleven ska känna sig säker med handledaren. En sak som underlättar mycket är att handledaren pratar på både om elinstallationer men även om vardagliga saker. En lösning på detta problem är också att eleven är så mycket som möjligt på samma bygge eller med samma handledare.

Ett tredje problem är att kommunikationen blir väldigt dålig och många gånger så gör det att eleven tappar intresset för både yrket och utbildningen. Och det är ju så klart inte bra för det behövs elektriker nu och kommer alltid behövas.

Vill ni ha välutbildade elektriker i framtiden, måste praktiken bli bättre. För att praktiken ska bli bättre, måste vi utbilda våra praktikhandledare. Det är så enkelt, och så svårt.

Författat av Simon, mars 2012.

Posted in Debatt | Comments closed

Högre standard på lärarna!

Ethiopia | Teacher at chalkboard in one of our Epicentre SchoolsJag anser att en del lärare håller rent för låg standard. Vi har två mycket bra lärare nere på el-linjen men sen har vi också lärare som inte håller den klass som behövs för att utbilda ungdomar i en gymnasieskola.

Jag ska berätta om ett konkret exempel. Hade vi haft en kompetent lärare som slapp att springa och googla ens frågor hade det inte bara hjälpt elevens betyg, utan jag tror också det hade gjort en mer intresserad av ämnet. Denna lärare är också väldigt envis och har ALDRIG fel, vilket också kan vara väldigt enerverande. Det går liksom inte att argumentera med honom. Skulle han märka att man har rätt, då höjer han rösten och byter samtalsämne.

Det är väl väldigt viktigt att man ska kunna diskutera med ens lärare, eller har jag fel? Och det är dessutom väldigt mycket snack om att vår skola kostar för mycket att driva och ska läggas ner. Hade vi bara haft elever så hade det gått runt. Men vilka elever söker till program här, då de VET att det finns en del inkompetenta lärare? Det blir ju bara x antal år som de slösar bort och inte lär sig någonting på. Så rädda denna skola genom att skaffa bra lärare.

Så detta ämne är inte bara en lösning för eleverna, utan en lösning för hela kommunen. Jag vet att det är en kostnadsfråga att få tag i bra lärare och fortbilda dem, men så stor skillnad kan det faktiskt inte vara, och inga elever förtjänar att ha en lärare som inte kan ämnet han undervisar i. Tänk sen när eleverna kommer ut i arbetslivet och inte kan så mycket om det ämnet lärarna har undervisat i, vad ska man då göra? Det är ju inte precis så att de kommer att gå och betala dyra pengar för att gå om kursen som de egentligen skulle ha lärt sig med vettiga lärare.

Posted in Debatt | Comments closed

Hur är en bra ledare?

I dag ska vi lyssna på Karin Brunsson, docent i företagsekonomi, som intervjuas av journalisten Agneta Nordin kring ämnet ”100 år av management- och ledarskapsidéer”. Så här presenteras dagen av Forskningsnätet Skåne:

Människor har i alla tider försökt organisera sig för att lösa olika uppgifter effektivt. Men att tänka ut sammanhängande system för att styra och leda organisationer är ganska nytt. Det började på allvar först vid förra sekelskiftet, när den moderna industrialismen kommit en bra bit på väg. Många idéer om management och ledarskap har sedan dess sett dagens ljus och debatten om dem har tidvis varit het. Vi är alla påverkade av sådana idéer – ibland utan att vara medvetna om det – och då inte bara som anställda eller chefer i företag utan också som elever, lärare eller rektorer i skolan, patienter och personal i vården eller spelare och tränare i fotbollslaget. Ett exempel bland många är den just nu så populära idén om det personliga entreprenörskapet – att var och en helst ska fungera som sin egen ledare och ta ett stort eget ansvar för lärande eller yrkesverksamhet.

I samtalet mellan Karin och Agneta presenteras och analyseras några huvudlinjer i myllret av management- och ledarskapsidéer som utvecklats sedan 1900-talets början.

Karin Brunsson är docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet. Karin forskar om management- och ledarskapsidéer. Hon har också lång erfarenhet som utredare och chef i statsförvaltningen. Agneta Nordin är journalist och radioproducent, just nu aktuell med P1-serien Retorik.

Uppgift: Diskutera dessa frågor i grupp och redovisa genom att skriva en kommentar på detta blogginlägg. Frågorna är skrivna av docent Karin Brunsson. Börja med de frågor som ni tycker intresserar er mest.

  1. Under ganska lång tid har man talat om att organisationer behöver starka ledare. Bland annat statsminister Fredrik Reinfeldt brukar anklagas för att han mest åker omkring och lyssnar; han visar inget ledarskap.

Varför behövs det ledare? Vad blir bättre om ledarna är ”starka”? Hur resonerar de som klagar på att Fredrik Reinfeldt inte uppträder som ledare?

  1. Det talas ofta om att ledare har stor auktoritet, till och med utstrålning. De har lätt för att göra människor entusiastiska för sina egna idéer.

Kan det finnas några faror förknippade med starkt ledarskap? Är det t.ex. bra om människor gör som de blir tillsagda? Vad kan hända om de inte gör som de blir tillsagda?

Vill människor att deras chefer – eller lärare – eller föräldrar – eller mostrar – ska uppträda som ledare?  Varför – eller varför inte?

  1. Kan ledare leda vilka verksamheter som helst, även verksamheter som de inte förstår sig på?

Anta att en tandläkare blir rektor. Fungerar det, om tandläkaren har goda ledaregen­skaper? Kan en lärare med goda ledaregenskaper leda verksamheten i ett stort bageri? Kan en skådespelare leda ett it-företag?

  1. Tänk på en situation där du tycker att det fanns en tydlig ledare.

Vad hände? Hur betedde sig ledaren? Hur betedde sig de andra som var med? Om du själv hamnar i en liknande situation någon gång i framtiden – kommer du att fungera som ledare eller som en som låter sig ledas? Kommer du att ändra på någonting jämfört med den situation du först tänkte på?

 

Posted in Diskussion/reflektion | Comments closed

Byt ut gammal elutrustningen på elprogrammen i gymnasieskolor

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:32A_power_plug_for_stoves_1-phase.JPGAtt ha bra utrustning och material på skolorna är mycket viktigt med arbete av praktiska övningar. Om man inte håller sin skola uppdaterad med sådant kan det vara förvirrande när eleverna väl kommer ut i arbetslivet. Visst vänjer de sig rätt så snabbt vid nya delar, men det kan kännas förnedrande att fråga hur ett vägguttag öppnas, men att man måste för att eleven bara kopplat in en modell oräkneliga gånger i skolan.
Men det slutar inte där, om man ska gå runt i sin elverkstad i en halvtimme innan man hittar en fungerande del drabbar det ens utbildning väldigt mycket.  Och man kan bli så arg och trött på det så att man slutar tillslut bry sig. Det kan då vara väldigt svårt för läraren med att handskas med eleverna och allt slutar i en ond cirkel. Drygt 14 000 ungdomar rapporterades för skolk 2009 enligt DN.se Publicerad 2009-09-16 ”Rekordmånga fall av gymnasieskolk. Hur många kan detta vara som går el och är trött på att få dåliga komponenter?

Men hur ska detta då kunna lösas? Skolor kan kanske inte köpa nya saker på grund av dålig ekonomi. Men om man skapar ett sammabete mellan skola och arbetsliv. Om företagens anställda kollat lite snabbt på komponenter som dem byter ut, för renovering osv.  Så kan man sortera upp dessa och läraren kan köra förbi och hämta någon gång i veckan. Inte bara bra för elevernas praktiska uppgifter men även för miljön och ekonomi. Sen kanske alla inte vill göra detta för skolor, kanske att företagare tycker det skulle vara jobbigt och en förlust. Då kan skolan istället för att köpa in ny utrustning köpa deras för en mycket billig peng.  Om skolor ska beställa nya saker som ska skapas och fraktas så drabbas miljön på detta. Visst drabbar det miljön lite grann om läraren ska köra ut och hämta komponenter men knappast lika mycket som framställning av plast, maskiner till att sätta ihop och frakt till massa mellanhänder.
Så ”köp” in ny elektronik i skolor, för elever, miljö och ekonomins skull.

Posted in Debatt | Comments closed

Lego som lego

Den allra senaste nyheten är att Lego har lanserat ett nytt ”tjejlego”. Det är många som har reagerat just på detta och tycker att det är könsuppdelat, eftersom färgerna i legoserien är pastellfärgade och byggnaderna har tjejtema. Det bor dessutom bara flickor i staden. Det är nog det som många reagerar på, för det är ju inte så i verkligheten. Det är alltså så könsuppdelat som det kan bli.

Flickor trivs lika bra med ”killego”, så varför ska man då ändra på det? Det kanske är så att flickorna känner sig som en av dem när de håller på och bygger och leker med de olika typerna. Och tjejer bryr sig inte så mycket om ifall de bygger med en brun kloss eller om de bygger med en rosa kloss. Jag själv tycker att det är nyttigt om både tjejer kan leka med ”killfärger” och killar kan leka med ”tjejfärger”. För det har ingen som helst betydelse. Var man då får tag på de alla olika färgerna kan vara från kartonger som man köper med olika färger.

Men om nu detta ”tjejlego” säljer bra så tror jag att det finns något litet positivt med det hela. Jag tror faktiskt att det skapar ett tekniskt intresse som kan följa med dem hela livet. De får intresset av att bygga upp och konstruera en stad, man får alltså tänka till om hur det ska vara för att det ska bli rätt.

Det som hade varit det bästa var om lego skapade ett könsneutralt lego. Jag kan nästan garantera ett det hade blivit en storsäljare, eftersom det är många föräldrarar som inte tycker om alla olika våldsrelaterade legoteman som erbjuds för tillfälligt och då hade köpt detta neutrala lego istället.

 

Annie Olsson HP10

VT12

 

Källor:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14128919.ab

http://www.ketchupmamman.se/2012/01/valkommen-till-verkligheten-flickor/#comments

Posted in Okategoriserad | Comments closed

Köp inte kläder som är tillverkade under dåliga arbetsförhållanden

World BankI länder som bl.a. Indien och Kina kan de anställda jobba i över tio timmar i sträck utan mat och vila. Klädesplaggen köps sedan in av företag från andra länder för låga summor. På grund av detta kan företagen sälja kläderna till ett lågt pris och ändå tjäna på det. Detta tycker jag är oacceptabelt!

Många kunder köper kläderna fast än de vet hur de är tillverkade men många kunder vet faktiskt inte om att kläderna är tillverkade under så pass dåliga förhållanden. Detta visar en undersökning som jag har gjort i klassen där nio av tio skolungdomar inte vet hur deras kläder är tillverkade. Till exempel är H&Ms kläder tillverkade av bomull som de köper in av barnarbetare i Uzbekistan. En halv miljon barn, en del är bara nio år gamla, tvingas ut på fälten av staten. Detta uppger SVT:s Agenda i en artikel på Aftonbladet. Eftersom H&M är ett svensk företag så tar nog många för givet att kläderna är tillverkade på ett bra sätt.

Att billiga kläder ofta tillverkas under hemska förhållanden där många barn men även vuxna får slita för otroligt låga löner är oacceptabelt.

Det borde finnas något som gör det lätt att skilja på kläder som är tillverkade på bra och på dåliga sätt t.ex. som att Fairtrade finns bland matvaror så borde det finnas något liknande inom klädbranschen. Även om kläderna skulle bli dyrare är det värt att betala lite extra och veta att de som tillverkar kläderna får en rimlig lön och arbetar under rimliga arbetstider. Om man såg klart och tydligt vilka affärer som hade kläder som tillverkats under bra förhållande och vilka som inte hade det så hade förmodligen fler valt det bättre allternativet. Detta resulterar i att fler företag skulle börja sälja kläder som är tillverkade under bra förehållanden och då skulle folk vänja sig vid priserna även om det kostade lite mer än vad det gjort tidigare.

Om företagen slutar köpa in kläder från de som jobbar under dåliga arbetsförhållanden så finns risken att de blir arbetslösa i början men så småningom borde deras chefer inse att de måste höja lönen och sänka arbetstiderna för att företag ska köpa deras varor. Därför är det viktigt att man handlar från de företag som är måna om att deras produkter tillverkas på ett bra sätt.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11298695.ab

Om du vill veta mer om hur kläder tillverkas under dåliga arbetsförhållanden så se filmen Stolta traditioner – nya visioner, 2006, av Handelsanställdas förbund.

Posted in Debatt | Comments closed

Kollektivavtal borde vara en självklarhet

_MG_3750Många personer här i Sverige tror att kollektivavtal är något alla företag har och att det finns någon lag på att det måste finnas, vilket det inte gör. Utan kollektivavtal finns det inget avtal mellan dig som arbetstagare och din arbetsgivare. Det finns inga papper om era bestämmelser angående lön, semester, anställningsform och arbetstider. Du har därmed inga papper att visa om det skulle uppstå en diskussion mellan dig och din arbetsgivare. Om du däremot har ett kollektivavtal kan du alltid gå tillbaka där och kolla, stämmer detta? Kan verkligen min chef göra så här? Det är alltså en sorts säkerhetslina för dig som anställd, en väldigt enkel sådan. Utan kollektivavtal är man inte säker, din chef kan säga att du inte har rätt till något trots att du borde ha det, och du kan inte göra något åt saken.

Om en sådan här diskussion uppstår vågar du kanske inte ta konflikten med sin arbetsgivare för att du är rädd att man kanske ska mista sitt jobb, och om de andra arbetskollegerna inte vill stödja dig kan det hända att man struntar i det och fortsätter arbeta utan kollektivavtal.

Vissa personer anser att man inte behöver ett kollektivavtal, eftersom man tycker att alla pratar med varandra och man har bra sammanhållning på sin arbetsplats detta tycker inte jag är ett hållbart argument. Allt kan hända, trots att man är bästa vänner kan det komma upp konflikter och då är det ett mycket bra att ha ett kollektivavtal att gå tillbaka till och kolla på.

En annan sak som kan anses som en nackdel är att när du har ett kollektivavtal och har skrivit på det måste även du följa det som står i avtalet. Du kan inte strejka för att du inte får högre lön eller något liknande för då begår du ett avtalsbrott. Så man måste tänka sig för innan man skriver på något papper om man verkligen vill jobba för den lönen osv. Men om både arbetsgivare och arbetstagare är nöjda med avtalet, så är det som sagt en trygghet att veta vad som gäller.

Kollektivavtal är bra för chefen också! Det finns även anställda som vill få högre lön fast inte jobba så mycket. Då är det även bra för chefen att kunna visa att ”du” har skrivit på detta, då är det detta som gäller!

Om du inte redan har ett kollektivavtal: Prata med dina medarbetare och förklara att det finns fördelar för dig som arbetstagare med kollektivavtal, att det inte finns några nackdelar. Prata med dina medarbetare och få alla att förstå detta! En kan inte göra så stor skillnad, men om ni är flera kan ni göra stor skillnad och er chef kommer antagligen inse att ni ska jobba med kollektivavtal!

Om du vill veta mer om kollektiv avtal och dess fördelar och nackdelar kan jag rekommendera en mycket bra film som heter ”Stolta traditioner – nya visioner” filmen är gjord av Handels. Filmen producerades 13-17 maj år 2006, det är en film som tar upp fackets historia och dess utveckling.

Text skriven och publicerad av Josefine Lempinen.

Posted in Debatt | Comments closed

Köp inte kläder som är tillverkade av barnarbetare!

Tänk dig sexåringar som har längre arbetsdagar än vad en vuxen person i Sverige har. Tänk dig att vi köper de kläder som barnen har tillverkat under stress, tvång och utan skyddsutrustning. Tänk dig att barnen använder farliga maskiner och hanterar giftiga färgämnen.

I dagens samhälle vet vi inte hur världshandeln med kläder fungerar. Vi vet inte heller vilka det är som tillverkar våra kläder och hur arbetsmiljön är. Eftersom vi inte ser hur kläderna tillverkas, så är det inget större problem för oss. Personer tänker mest på att allt skall vara billigt. Jag frågade mina klasskamrater om de visste hur deras kläder tillverkades. Ingen av de 10 personerna visste hur de tillverkats eller av vem.

När vi går in i en klädbutik här i Sverige, så kan vi hitta en tröja för 50 kronor. Det enda vi tänker på är att tröjan är billig. Vi tänker aldrig på hur mycket den anställda, som har tillverkat kläderna, får i lön för denna billiga tröja eller hur han eller hon har behandlats. Inte heller tänker vi på att många av de som arbetar med att producera kläder är barn. Barnarbetaren får oftast lön, som till och med är under minimilönen ca 70 svenska kronor i månaden. Denna lön är väldigt låg och det är svårt att klara sin vardag med så lite pengar.

Enligt Unicef finns det flest barnarbetare i Afrika, Asien och Latinamerika. Det finns inte exakta siffror på hur många barnarbetare, som arbetar med att producera kläder i världen. Det är svårt att undersöka eftersom många barn arbetar väldigt osynligt. Jag menar att många barn arbetar i hemmen, alltså osynligt.

Det finns flera skäl till varför vi inte ska köpa kläder som är tillverkade av barnarbetare. De barnen som börjar arbeta vid tidig ålder får inte möjliget att växa upp som barn, skriver Unicef på deras hemsida. Jag anser att Unicef har rätt, alla barn skall ha rätt till att växa upp som ett barn. Barnen som arbetar och sliter borde egentligen gå i skolan för att lära sig att läsa och skriva. Det är även viktigt för samhället att barnen har en utbildning, så att samhället kan utvecklas.

Många barn skadas både psykiskt och fysiskt i samband med arbetet. Flertalet av arbetsuppgifterna skulle en vuxen ha gjort. Detta gör att barnets kropp tar stor skada t.ex. av tunga lyft och olyckor som kan leda till döden. Barnen är också rädda och vågar inte säga emot, utan gör de arbetsuppgifter de blir tillsagda att göra. Många hemska minnen från arbetet kan leda till att barnet mår psykiskt dåligt.

Ännu ett argument för att inte köpa kläder som tillverkats av barn är den dåliga lönen. Barnen arbetar långa dagar och får inte den lön de förtjänar. Barnens låga löner kan leda till att även de vuxnas löner sänks.

Med tanke på de argument som finns i denna debattartikel så borde man inte handla kläder som tillverkas under sådana förhållanden. Hur skall man kunna kontrollera detta? Hur ska man få föräldrar till att inte låta sina barn arbeta? Hur skall man få barn att inte arbeta? Och hur ska vi få företag att inte anställa barn? Det är frågor som är svåra att besvara. Förändringarna måste ske i de drabbade länderna och det är både politiska, ekonomiska och demokratiska beslut som måste ske. Så länge kan vi hjälpa barnen genom att sluta handla deras kläder men vi måste även hjälpa dem på andra sätt som t.ex. byggandet av skolor.

Vill du veta mer om barnarbete så kan du till exempel titta här:
Filmen Stolta traditioner – nya visioner (2006) av Handelsanställdas förbund.
Barnarbete på Unicefs hemsida.
Barnarbete på hemsidan ne.se.
Barnarbete på hemsidan fn.se.

Posted in Debatt | Comments closed

Världshandeln gynnar mest de rika länderna

Work To Do #1Många människor blir upprörda när de får veta var vissa av våra kläder kommer ifrån i Sverige. En undersökning som gjordes av Mogens H Andersson på Kronborgs Komvux i Malmö som publicerades den 2001-04-24 visar att många människor i världen lider för att de ska göra kläder till oss som vi sen köper för en sådan liten summa. Människor, som t.ex. i Indien, jobbar nästan dygnet runt för att tjäna ihop till sin försörjning men som för oss är en sådan minimal summa.

Några av de största klädesaffärerna som vi har i Sverige som är t.ex. H & M, kapp-Ahl och Lindex. H & M är ett utav de företag som utnyttjar detta. De tillverkar sina kläder i fattiga länder som t.ex. Indien, men också i Kina som är ett stort industriland som många behöver jobb i berättar de i filmen stolta traditioner-nya visioner gjord av handels som publicerad 13-17 maj 2006.

12 elever från min klass fick svara på en intervju om vad de tyckte om detta. Flera av dem berättade att de handlar många av sina kläder på H & M, Lindex och Kapp-Ahl för att kläderna är för en sådan billig peng och att de själva tjäna på det. Mina klasskamrater påstod även att Sverige gör så att de anställda i all fall har ett jobb och tjänar lite pengar som gör att de kan överleva och att det är bättre än att inte ha någonting alls. Några av dem som hade svarat på enkäten tyckte tvärtom. De handlade aldrig på lågprisbutiker för att de tyckte att det var hemskt att folk skulle sitta och jobba för en så liten summa pengar.

Jag själv anser att barnarbete är hemskt. Tänk att fattiga barn måste arbeta i så ung ålder. Deras vardag består kanske av att vakna och gå upp och arbeta till de ska gå och lägga sig igen. Barn får på så viss aldrig uppleva sin barndom och vara som barn ska vara. Det sliter på deras unga kroppar och de kan inte gå i skolan och få en utbildning så att de kan få ett vanligt jobb med rättvisa regler och en rättvis lön.
Jag gick runt på skolan och intervjuade några stycken om vad just de tyckte om orättvisa arbetsförhållanden, Josefine Lempinen svara så här:
– Jag tycker att det är bra att vi kan köpa billigare saker, de vet inget annat bättre liv där nere för de är vana vid att det är så. Och istället för att gå i skolan så får de ju ett jobb direkt och det är inget man får här i Sverige.

Kanske kommer detta problem någon gång förändras så att alla i världen får rättvisa regler när det gäller arbetstider och lön eller så kommer detta problem alltid vara ett problem. Ju mer människor som angagerar sig i det, desto större chans är det dock att det blir en förändring.

Källor:
Filmen Stolta traditioner-nya visioner
http://www.mogensoperasidor.se/barnarbete.htm

Posted in Debatt | Comments closed

Att vara organiserad eller ej

Pile of Euro NotesOm man ska gå med i facket är något alla kan grubbla över. Att betala en summa varje månad till sitt fack kan göra stor skillnad. Om du blir arbetslös, skadad eller om något annat händer dig, kan ditt fack gå in och hjälpa till med en summa pengar, i filmen Stolta traditioner – nya visioner (2006) får men en klar och tydlig bild över hur man kan få denna hjälp. Den summan är det du och andra har betalt till facket, och detta kan vara värdefullt i en sådan stund. Om du står där med familj kan detta till och med vara avgörande för er framtid.

Facket berättar även för dig vilka rättigheter du har och vilka du inte har. Man har möjlighet till karriärcoaching, CV-granskning och hjälp med löneavtal. Dessa möjligheter är särskilt väldigt värdefulla i samband med att du vill söka ett nytt jobb. Om man är medlem i facket har man också möjligheten att påverka fackets viktigaste fråga, kollektivavtalet.

Kollektivavtalet är ett avtal mellan arbetsgivaren och facket om anställningsvillkoren på ditt jobb. Det är först och främst en trygghet för arbetstagaren. Det ger dig och dina arbetskamrater en bra och stabil grund att stå på när det gäller semester, lön, pension och andra förmåner. När du förhandlar på egen hand eller med fackets hjälp kan du få högre löner. Vissa förmåner tas för givet så som sex veckors semester, ersättning för övertid och extra pengar vid ledighet men det är inte så självklart. Oftast så är förmånerna tack vare en bra förhandling mellan facket och din arbetsplats. När du skriver ett kollektivavtal går du även med i a-kassan. Det är bra att vara med i a-kassan om man blir arbetslös, då går de in och bidrar med en summa. Om du har skrivit ett kollektivavtal kan du inte gå emot din motpart, så som strejk för en högre lön. Om du vill gå emot din motpart, måste du lämna in en varsel minst sju dagar innan och fredsplikten råder inte under avtalslöst tillstånd. Om du går ur kollektivavtalet är du fortfarande med i a-kassan men du måste du ha jobbat mer än sex månader innan du kan få en ersättning av dem. Om du är med i både facket och i a-kassan betyder det att om du blir arbetslös får du högre arbetslösersättning då du betalat till båda parter under en tid.

Man kan oftast tycka att chefen är schysst och att det inte behövs ett kollektivavtal men det är som sagt en trygghet för dig. Det är frivilligt men en bra grund att stå på. Facket och kollektivavtal går lite hand i hand. Om företaget inte har kollektivavtal kan din chef betala dig med minimilön, då är det väl roligare att gå med i facket och ha ett kollektivavtal och kunna gå flera tusen plus om året?! Mitt råd till dig är att gå med i facket, de hjälper dig i både med- och motgång.

Posted in Debatt | Comments closed
  • Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Hoppa till verktygsfältet