Vem var Franz Kafka?

Alla författare påverkar och bidrar till världslitteraturens utveckling. Tack vare författaren Max Brod (1884-1968), så gjorde även författaren Franz Kafka (1883-1924) det.  En av Kafkas romaner, Processen(1925), är enligt Svante Skoglunds lärobok Texter & Tankar – Litteraturen 1900-talet som gavs ut av Gleerups 1999, en av 1900-talets mest omtalade böcker. Vet du vem Franz Kafka var och varför är han ihågkommen än idag?

Ett fotografi på Franz Kafka tagen av en okänd fotografi 1906. Bilden är hämtad från Wikimedia Commons.                                               

Franz Kafka var, enligt nationalencyklopedins artikel ”Franz Kafka” (7/12 2010), också en försäkringstjänstman som föddes den tredje juli 1883 i nuvarande Tjeckien. Hans pappa Hermann Kafka var en affärsman, som fick hjälp av sin fru Julie Kafka. De fick tre söner och tre döttrar, varav Franz var den äldsta. Hans bröder dog mycket tidigt i deras barndom.

I läroboken Den levande litteraturen, som skrevs av Ulf Jansson och publicerades av Liber 2004, uppges att familjen var judisk. Eftersom Franz Kafka var en jude, så uteslöts han från den tyska gemenskapen. Han uteslöts också från den judiska gemenskapen på grund av att han inte var en troende jude. Att han dessutom var tyskspråkig, ledde till att han hamnade utanför i en tjeckisk kultur som rådde i det nuvarande Tjeckien. Dessa utanförskap präglade Kafkas författarskap. Jag har bl.a. läst Kafkas novell Framför lagen (1925). Den handlar om en man som inte får passera en dörr för att komma fram till lagen, oavsett vad han gör och hur länge han väntar. Kanske var det så Kafka upplevde sina utanförskap.

Kafka hade, under hela sitt liv, ett dåligt förhållande till sin far. Detta framgick tydligt när jag läste Elisabeth Hjorths recension på Kafkas Brevet till fadern(1919). Recensionen publicerades 11 september 2010 på Svenska Dagbladets nätupplaga. I recensionen framgår det att Franz och Hermann Kafka var väldigt olika. Kafka ansåg att det vara deras olikheter som var grunden till alla deras missförstånd och bråk. Denna konflikt anser jag tydligt har påverkat många av Franz Kafkas verk, så som Domen (1912), Förvandlingen(1915) och Den försvunne(1927). Alla tre handlar om män, som hamnar i konflikt med sina pappor, vilket leder till hemska konsekvenser. Jag tror att Kafka ville få ut sin ilska över hur hans pappa behandlade honom. Samtidigt ville han kanske visa på konsekvenserna av att inte kunna komma överens på grund av att olikheter.       

Dock anser jag att en av de viktigaste faktorerna för Kafkas författarskap, var hans juridikstudier. De lär ha varit till hjälp när Kafka skrev romanen Processen(1925), som handlar om en man, som dras in i en rättsprocess utan att några skäl nämns. Han blir senare, utan skäl, dömd till döden. Dessutom träffade Kafka Max Brod under sina studier i juridik. Brod såg till att många av Kafkas verks publicerades efter hans död. 

Jag har läst flertalet av verken genom förlaget Bakhålls tre samlingsvolymer med Kafkas bevarade verk. Den första samlingsvolymen, Beskrivning av en kamp, gavs ut 2000, medan de två andra, Under byggandet av den kinesiska muren och Till frågan om lagarna, utgavs 2001. Ur dessa har jag dragit några slutsatser.

En av slutsatserna är väldigt många av verken inte är färdiga. Är det inte titlar de saknar, så är ett eller flera stycken borta. Ibland är verken avbrutna mitt i en mening. Inte ens Processen är fullständig. Trots detta, så har Kafkas verk blivit omtyckta. Då måste det, som finns bevarat, vara tillräckligt bra för att fånga många läsare. Skulle Kafka ha varit kändare om fler verk hade blivit färdiga? Då skulle kanske fler svar ges, men läsarna kanske vill filosofera själva verken? Det jag själv har fastnat för är orättvisorna och att jag aldrig får några klara svar på varför de finns. Ingen borde ha det så hemskt, så därför vill jag fundera kring varför det ändå händer.       

En annan av slutsatserna är att Kafka provade på många olika typer av texter. Han har skrivit allt från dikter och dramer till noveller och romaner. Dessutom var Kafka väldigt produktiv som författare. Jag tror att det var tack vare att Kafka skrev så mycket i så olika genre som gjorde att Kafka kunde anpassa sitt skrivsätt efter situation så bra som han gjorde. Som exempel nämner jag inledningen till novellen Gäst hos de döda:

”Jag var gäst hos de döda. Det var en stor, prydlig gravkammare, det stod redan några kistor därinne men det fanns ännu gott om plats, två kistor var öppna inuti såg de ut som obäddade sängar som man nyss stigit upp ur.”   

Kafka använde gärna satsradning, då någon karaktär beskriver miljöer eller filosoferar. Detta ökar tempot i verken, eftersom de andra meningarna ofta är mycket kortare. Detta tycker jag liknar mer verkligheten, för att när jag konstaterar vad som finns i en miljö eller filosoferar så går det ganska fort.  

Totalt publicerades ett sextiotal av Kafkas litterära verk, av varierande storlek och genre. Detta ledde till att Kafka lärde sig hur han skulle uttrycka sig i sina verk. Många var inte färdiga, vilket ledde till att läsarna själva fick filosofera kring tolkningar och fortsättningar av verken. Dessutom handlar många av verken om utanförskap, orättvisor och andra hemska saker, som lär beröra de flesta läsare än idag. Jag tror att det är de nämnda faktorer som har gjort att Kafka är känd än idag. Vad tror du?

This entry was posted in 1900-talsförfattare and tagged , , , , , , . Bookmark the permalink. Both comments and trackbacks are currently closed.

3 Comments

  1. Posted 20 december, 2010 at 14:24 | Permalink

    Vad roligt att du själv har läst några av hans verk så man fick höra om din personliga åsikt. Kafka verkar vara en intressant person att läsa något av. Jag har själv aldrig läst något av honom men det kanske man ska göra? Det verkar höra lite till allmänbildningen att ha läst något.

    Bra artikel med fokus på det viktiga!
    Tack för jag fick läsa.

    Emmy

  2. Posted 01 januari, 2011 at 19:08 | Permalink

    Hej Ulrika!
    Jag håller med Emmy!
    Fin bild och bra att du har rätt att använda den! Bra att du länkar till bilden på Wikimedia Commons!
    Det är spännande att du ger konkreta exempel och dina beskrivningar och analyser är intressanta! Din text ger ett mycket kunnigt intryck och jag blir jättesugen på att läsa Kafka igen! Tack! 😀

    (Jag kollade inte alla länkar, men råkade se att du missat ”g” på slutet på adressen till bilden i wikipedia.)

  3. Posted 01 januari, 2011 at 19:19 | Permalink

    PS. Jag vill tillägga att jag gillar din inledning. Den väcker läsarens nyfikenhet! Bra att du i din text sedan ger svar på dina inledande frågor!

    Jag gillar också att du är noga med källangivelser (och att du uppger dem i din text).
    Du kan göra källhänvisningarna lite smidigare genom att till exempel lägga uppgiften om bokförlaget och tryckåret inom en parentes (bokförlaget kan även strykas).

    Jag gillar också jättemycket dina analyser och slutsatser! De är trovärdiga och gör din text mycket läsvärd!

    Detta är till exempel väldigt välformulerat: ”Den handlar om en man som inte får passera en dörr för att komma fram till lagen, oavsett vad han gör och hur länge han väntar. Kanske var det så Kafka upplevde sina utanförskap.”

    TACK!

Hoppa till verktygsfältet