Språket som identitet

I romanen ”Fosterland”, 2010, berättar Dilsa Demirbağ-Sten om sin uppväxt i Sverige efter att ha kommit hit från Turiket med sin familj. Utdraget ur romanen i texthäftet ”Språkets makt och möjligheter”, 2010, kretsar kring hur det nya och gamla språket tog plats i familjen.

På vilket sätt kan språket skapa auktoritet? Och hur kan ett nytt språk i ett nytt land förändra förhållandena i en familj? I utdraget ur ”Språkets makt och möjligheter” berättar Dilsa Demirbağ-Sten om hur svenskan mötte kurdiskan i hennes familj. Modern ville hålla kvar vid sitt fosterland och därmed sitt hemspråk, kurdiskan. Barnen i familjen ville inte detsamma, de ville ta del av det land de flyttat till. Svenskan blev för dem allt mer naturlig och i hemmet möttes de två språken. Modern som höll fast vid kurdiskan så hårt som möjligt fick efter hand nöja sig med att barnen svarade på svenska istället för kurdiska när hon själv talade sitt modersmål. Kurdiskan blev för familjen länken mellan gammalt och nytt, men samtidigt växte avståndet mellan familjemedlemmarna.

Då modern kunde hålla fast vid sin auktoritet i familjen med hjälp av kurdiskan försvagades den de gånger då hon talade svenska, ett språk som för henne var nytt och svårt att behärska. Hennes roll i familjen förändrades med det nya språket, det tog ifrån henne makten i hemmet.

Osäkerheten som kommer med ett okänt språk tar ifrån människor delar av möjligheten att kommunicera på samma plan. I ett språk man kan man använda sig av mer än bara ord – röstlägen, rörelser och ett naturligt kroppsspråk. I ett nytt språk måste man istället ständigt koncentrera sig på att använda rätt ord, och med det kommer en viss osäkerhet. Makten som finns i ett väl använt språk med de rätta orden vid rätt tillfälle blir svår att greppa och behärska. Svenskan försvagade moderns forna identitet i familjen. Demirbağ-Sten beskriver detta med orden ”Det var uppenbart att det svenska språket berövade hennes makt och värdighet inför sina barn.”

Med hjälp av språket skapar varje människa sig en identitet. Med hjälp av ord och sättet att använda dessa skapar man sig en roll, men när orden är okända och nya blir det svårt att applicera denna identitet. För en del människor får detta en förödande konsekvens.

Bristningar i språket skapar avstånd mellan människor, identiteten förändras och måste återuppbyggas för att nå sin forna glans.

Kajsa Hellborg

This entry was posted in Tema: språk. Bookmark the permalink. Both comments and trackbacks are currently closed.

2 Comments

  1. Posted 16 november, 2010 at 19:16 | Permalink

    Ang källhänvisningen ska bokens titel stå i kursiv text, det är bra att du skriver vad det är för typ av text (utdrag ur en roman), smidigt och fint med tillräckligt mycket info:
    I romanen Fosterland, 2010, berättar Dilsa Demirbağ-Sten om sin uppväxt i Sverige efter att ha kommit hit från Turiket med sin familj.

    Du behöver inte berätta att du bara läst ett utdrag, istället kan du skriva att man bl a kan läsa om det som du sedan skriver om (bland annat talar ju om att boken handlar om så mycket mer), men det är absolut inte fel att berätta att du läst den i det nationella provets texthäfte (berätta då att det är gjort av Skolverket – det är minimum att berätta, men berätta gärna också att det är texthäftet för det nationella provet i kursen Svenska B, eller något i den stilen), kursivera texthäftets namn (precis som man kursiverar tidningars och tidskrifters och romaners namn, däremot har man rubriker på artiklar eller noveller inom citattecken):
    Utdraget ur romanen i texthäftet Språkets makt och möjligheter, 2010, kretsar kring hur det nya och gamla språket tog plats i familjen.

    Fint att du skapar intresse och har en övergripande egen tanke och sedan använder dig av materialet som exempel och för att förstärka ditt budskap, smidiga källhänvisningar, men om du bara gör en snabb hänvisning här så är det bättre att du hänvisar till romanen än till textsamlingen:
    På vilket sätt kan språket skapa auktoritet? Och hur kan ett nytt språk i ett nytt land förändra förhållandena i en familj? I utdraget ur Fosterland berättar Dilsa Demirbağ-Sten …

  2. Posted 16 november, 2010 at 20:36 | Permalink

    Din text börjar jättebra! Första hälften tycker jag är otroligt välformulerad! Innehållet är intressant och det är elegant formulerat. Du refererar väldigt fint huvudinnehållet i texten som du beskriver. Ungefär från och med ”Osäkerheten som kommer med ett okänt språk…” börjar det kännas som om jag redan läst det här förut. Kanske skulle du kunna korta texten något genom att föra ihop och stryka vissa partier? Det står ju inte exakt samma sak flera gånger, men det känns ändå lite tjatigt. Det är dock bra att du inte bara refererar utan att du även skriver egna tankar och åsikter.

    Det här partiet var en klockren explicit anknytning till provets tema (supersnyggt):
    Då modern kunde hålla fast vid sin auktoritet i familjen med hjälp av kurdiskan försvagades den de gånger då hon talade svenska, ett språk som för henne var nytt och svårt att behärska. Hennes roll i familjen förändrades med det nya språket, det tog ifrån henne makten i hemmet. (den sista meningen är egentligen två men i form av en satsradning, men jag tycker att det funkar eftersom de är så hårt knutna till varandra, det hade dock aldrig varit fel att sätta punkt istället: Hennes roll i familjen förändrades med det nya språket. Det tog ifrån henne makten i hemmet. (Wow! Här lyckas du elegant få in provets rubrik och tema på ett fullkomligt naturligt och självklart sätt i din text.)

    Bristningar i språket skapar avstånd (Det ska nog stå Brister i språket skapar…)

    Tack för att jag fick läsa!

Hoppa till verktygsfältet