Tranbär är tranbär – var de än växer

Det är inte ovanligt längre att man använder engelska ord istället för svenska ord när man kommunicerar med varandra. Det är populärast bland ungdomar, som gör att svenska orden byts med engelska ord och glöms bort. I Tranbär är tranbär – var de än växer av Catharina Grünbaum som är publicerad på DN.se tar Catharina upp ämnet om hur unga människor använder begrepp på engelska utan att ana att de finns på svenskan.

Grünbaum talar också om att det finns vissa ord som inte är engelska egentligen, utan kommer från andra språk som latin, som används i svenska språket för länge sen, men folk tror att de är engelska ord. Hon nämner också att oron idag är av att svenskan byts av engelskan i t.ex. företag som börjar skriva sin information med engelskan.

Att ungdomar använder engelska begreppen kan bero på alla engelska TV-serien och filmer som visas på den svenska TV:n, eller dataspel som man kan spelas med andra från andra länder. Jag tycker att det beror på att man tycker att det är häftigare och använda engelska, att det är ”modernt”.

Själv så tycker jag att även om två ord betyder samma sak från olika språk så betyder de inte exakt samma sak, när jag använder ett svenskt ord så beror det på att det passar ögonblicket, det samma gäller när jag använder ett engelskt ord. T.ex. om jag ser något fint så passar det att säga ett svenskt ord, men om jag ser eller hör något häftig så tycker jag att det passar bäst att jag använder ett engelskt begrepp.

Språket är sättet vi använder för att kommunicera med varandra och förklara känslorna, det ungdomarna gör är använda ”alla” språken de kan för att det skulle passa bäst i förklarandet av det de vill få ut med ord.

This entry was posted in Tema: språk. Bookmark the permalink. Both comments and trackbacks are currently closed.

2 Comments

  1. Johannes och Gabriel
    Posted 16 november, 2010 at 12:10 | Permalink

    Det är inte ovanligt längre att man använder engelska ord istället för svenska ord (upprepande, stryk ”0rd” här) när man kommunicerar med varandra. Det är populärast bland ungdomar, som gör att (de) svenska orden byts med (stryk ”med” och skriv ”byts ut mot”) engelska ord och glöms bort. I Tranbär är tranbär – var de än växer (Titeln bör vara inom citationtecken) av Catharina Grünbaum som är publicerad på DN.se tar Catharina upp ämnet om hur unga människor använder begrepp på engelska (skriv istället ”engelska begrepp”, det kan annars misstolkas som att man använder svenska begrepp fast på engelska) utan att ana att de finns på svenskan (skriv antingen ”på svenska”, annars ”i svenska språket”).
    Grünbaum talar också om att det finns vissa ord som inte är engelska egentligen, utan kommer från andra språk som latin (det blir många ”som”, här kan du eventuellt skriva ”t.ex.”) , som används i svenska språket för länge sen (felformulerat, skriv snarare ”som har använts i svenska språket sedan länge”), men folk tror att de är engelska ord (upprepning, stryk ”ord”). Hon nämner också att oron idag är av att svenskan byts av engelskan i t.ex. företag som börjar skriva sin information med engelskan. (felformulerat, skriv ”oron att det svenska språket byts ut mot det engelska som finns idag” och ”företag som skriver sin information på engelska”)
    Att ungdomar använder engelska begreppen kan bero på alla engelska TV-serien och filmer som visas på den svenska TV:n, eller dataspel som man kan spelas med andra från andra länder. Jag tycker att det beror på att man tycker att det är häftigare och använda engelska, att det är ”modernt”.
    Själv så tycker jag att även om två ord betyder samma sak från olika språk så betyder de inte exakt samma sak, när jag använder ett svenskt ord så beror det på att det passar ögonblicket, det samma gäller när jag använder ett engelskt ord. T.ex. om jag ser något fint så passar det att säga ett svenskt ord, men om jag ser eller hör något häftig så tycker jag att det passar bäst att jag använder ett engelskt begrepp.
    Språket är sättet vi använder för att kommunicera med varandra och förklara känslorna, det ungdomarna gör är använda ”alla” språken de kan för att det skulle passa bäst i förklarandet av det de vill få ut med ord.

    För övrigt anser vi att texten var bra och informativ.

  2. Posted 16 november, 2010 at 19:29 | Permalink

    Glöm inte citattecknet runt rubrikens namn, ev kan du även berätta vad det är för typ av text (vad tycker du? känns texten som en krönika?), som syftar på ordet precis före och det skulle i så fall innebära att det är G som publicerats, skriv även när texten är publicerad, här kan du lösa det genom att plocka bort att den är publicerad och bara skriva tidningens namn och publiceringsdatum inom parentes, tänk på att du inte kan skriva bara författarens förnamn (för personligt och familjärt) utan att du alltid måste skriva för- och efternamn eller bara efternamn, eller omskrivningar i stil med författaren, hon … osv:
    I Tranbär är tranbär – var de än växer av Catharina Grünbaum som är publicerad på DN.se tar Catharina upp ämnet om hur unga människor använder begrepp på engelska utan att ana att de finns på svenskan.

    Då kan det bli så här till exempel:
    I ”Tranbär är tranbär – var de än växer” av Catharina Grünbaum (Dagens Nyheter, 4.4.2010) tar Grünbaum upp att unga människor använder begrepp på engelska utan att ana att de finns på svenska. (det heter i svenskan eller på svenska)

Hoppa till verktygsfältet