Mer praktik för gymnasieelever

Only a Bold Statement Would DoFör tillfälligt är det mycket diskussioner om den stora arbetslösheten bland ungdomar. Det är många elever som går ut gymnasiet och inte vet vad de vill utbilda sig till.

I en undersökning gjord av Uppsala studentkår ville 63 % av studenterna på Uppsala universitet ha mer praktik då de fick chansen att välja vilka former av arbetslivsanknytning som skulle förbereda dem inför arbetslivet på bästa sätt.  Undersökningen visar också att endast 4 av 10 elever mellan 18-21 har möjlighet att göra praktik idag. Enligt Hanna Mörck, som är vice ordförande på Uppsala universitet, så ska alla studenter få en inblick i vad som krävs i dag ute i arbetslivet. Praktik är ett konkret och bra sätt för att få sådan inblick. Studenterna får dessutom jämnare förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden.

I en artikel på Svenskt näringslivs hemsida ’’Mer praktik kan minska ungdomsarbetslösheten’’ (2012-01-27) hävdar man att en elev inte kan lära sig i skolbänken vad det innebär att arbeta på olika företag. Enligt artikeln skulle mer och bättre praktik vara lösningen på problemet.

Jag tycker att detta resonemang är direkt överförbart på min situation i gymnasiet.  Jag har till exempel bara en veckas praktik i andra året och två veckor det tredje året. Jag har inte en aning vad jag vill utbilda mig till ännu och hade jag haft tillgång till mer praktik så hade jag med all säkerhet varit säkrare. En rimlig målsättnings skulle kunna vara att eleverna var ute på praktik i ca 4-6 veckor per termin. Det tycker jag är lagom tid för då hinner du sätta dig in i olika arbete vilket du annars inte hinner på en vecka och man hinner även kanske att testa olika arbetsplatser. Det finns många skäl till varför man borde införa mer praktik på gymnasiet, men här tänker jag ta upp mina tre starkaste argument.

För det första anser jag att det är viktigt att man får komma ut i arbetsvardagen och verkligen få se hur det fungerar så man kan skaffa sig en egen uppfattning. Jag tror att det finns en del elever som inte riktigt vet hur en åtta timmars lång arbetsdag fungerar. Därför kan det vara bra att få veta det tidigt så du är förberedd på vad som komma skall längre fram i livet.

För det andra så blir det mycket lättare att få jobb senare om du har varit på en arbetsplats och skött dig bra. Då vet du vilken nivå du är på och kan därför snabbare börja jobba och vara mer självständig. När du är ute på praktik träffar du såklart massa människor och just kontakter och nätverk vet jag är något som är riktigt bra att ha sedan när du ska söka jobb. De av mina vänner som arbetar i dag har alla fått sina jobb genom kontakter.

För det tredje så är chansen större att du känner dig säker på vad man vill bli om du får chansen att pröva flera praktikplatser. På praktiken får du nämligen en uppfattning om arbetet är något för dig eller inte och på så sätt kan du lättare välja ett jobb som du verkligen vill utbilda dig till. Då slipper du kanske att läsa fem år ekonomi innan du upptäcker att det här inte var något för dig.

Att man kan missa mycket i skolan när man är ute på praktik är förstås en negativ faktor. Men som jag ser det så kan man planera skolgången mer och veta vad som är viktigt och eftersom när du är på praktik så har du inga läxor då kunde man fått viktiga hemuppgifter att göra.

Att vara ute på praktik och få se hur det fungerar och få en inblick på vad du vill utbilda dig till anser jag vara viktigare än att gå tre år i skolan och inte få möjligheten att praktisera. Det är då du lär dig. Det du utbildar dig till är något som du sedan ska jobba med resten av ditt liv så därför är det viktigt att ditt val av yrke blir bra.

Vi behöver mer praktik för en säkrare framtid.

 

Viktor Dahlström SPE10.       2012-03-13.

Posted in Debatt | Leave a comment

Att sänka ungdomslönerna är dåligt!

Boys night outFolkpartiets ledare Jan Björklund ansåg under hösten 2011, på landsmötet i Karlstad, att ungdomslönerna borde sänkas. Detta ansåg han för att det skulle vara bättre att ungdomarna hade ett jobb med lägre lön än att ungdomarna gick arbetslösa med a-kassa. Enligt statistiska centralbyråns statistik över arbetslösheten i augusti 2011, var arbetslösheten 17,3% för de som var mellan 15-24 år gamla, medan den totala arbetslösheten var 6,6%.

Men det är väl inte säkert att lägre löner ger fler jobb för ungdomarna. Det kanske bara förvärrar läget. TCO:s ordförande Eva Nordmark sa i ett pressmeddelande i augusti 2011 att riksrevisionen hade visat att sänkta arbetsgivaravgifter inte hade hjälpt för att ge fler unga jobb. Det här är väl relativt likt? Staten sänker kostnaden för arbetsgivarna för att de ska kunna ge fler unga jobb. Och om det inte fungerade innan, vad säger att det kommer att fungera nu?

http://sacobloggen.se (2011-09-28) skrev Håkan Regner i inlägget ”Sänkta ungdomslöner?” att sänkta ungdomslöner skulle betala för upplärningskostnaden som uppstår då man anställer en ny ungdom som behöver tränas upp inom yrket. Han skrev även att om upplärningskostnaden överstiger vad de sparar i sänkta ungdomslöner så kommer de antagligen inte att anställa fler ungdomar. Men tar det inte alltid ett tag innan man har lärt sig ett helt nytt jobb, vare sig om man är ungdom eller vuxen? Då borde sänkta löner hjälpa mot allas arbetslöshet, oavsett ålder och kön, eller?

Om det nu ändå skulle fungera och arbetsgivare verkligen skulle anställa fler ungdomar, ska de då göra samma jobb som de äldre med full lön? Eller ska de göra strunt-uppgifter som får dem att känna sig oviktiga i samhället, precis som att de inte skulle klara av samma jobb som de äldre? För det är väl inte okej att ge dem samma jobb som de som är äldre har, fast med en sämre lön än de har? Och ja, om fler unga får jobb får fler unga arbetslivserfarenhet, men om det är struntjobb de får göra så är inte det någon direkt erfarenhet av hur det kommer bli sen när de är äldre. Och för den delen så har man oftast redan en lägre lön, när man startar ett jobb och sen arbetar man sig upp till en bättre lön. Ska den verkligen behöva bli lägre bara för att vi är unga? För den sänks ju inte för de äldre, även om de inte har någon erfarenhet av jobbet innan.

Visst håller jag med om att det är superbra att ungdomsarbetslösheten minskar, men ska det verkligen krävas att ungdomarna ska få sämre löner för att där ska bli fler jobb? Då var sänkta arbetsgivaravgifter en bättre idé enligt mig, för det påverkade inte ungdomarna lika mycket. Nu känns det mer som att man utsätter ungdomarna för något man inte skulle utsätta de mer arbetsvana för.

När Jan Björklund säger att det är bättre att sänka lönerna så att fler får jobb istället för att många går arbetslösa med a-kassa börjar man undra. Tänker han mer på att det skulle vara bra för staten om de behövde betala ut mindre a-kassa. Ungdomarna kanske anser att det är skönare att gå hemma med någon sorts bidrag istället för att jobba. Så en liten lön för massa jobb är kanske inte lika lockande som en liten ansträngning med a-kassa/bidrag om du ser det ur ungdomarnas synvinkel. Detta kan göra att ungdomar satsar mindre på att försöka få jobb.

Så precis som Håkan Regner med skrev så ska man utgå ifrån att olika jobb kräver olika kompetens och det är dina kompetenser, utbildning och liknande som borde ge dig jobb. Sen ska lönen bestämmas efter det.

***

Vill du läsa mer? Titta då in på dessa sidor där jag har hämtat fakta:

”FP-ledaren krävde sänkta ungdomslöner” skriven av Erik Magnusson och publicerad på www.sydsvenskan.se (2011-10-15)

www.scb.se i pressmeddelandet ”Sysselsättningen fortsätter att öka” (2011-09-15)

Eva Nordmarks (TCO:s ordförande) pressmeddelande ”TCO: sänkta ungdomslöner är en återvändsgränd”, publicerad på www.TCO.se (2011-09-26)

Posted in Debatt | Leave a comment

Sänk priserna på kollektivtrafiken

Public TransportEnligt statistik åker var fjärde människa i Sverige men tåg- och busspriserna fortsätter bara att höjas. Jag tror att allt fler människor tappar intresset för att åka kollektivt p.g.a. det bli för. En enkel biljett till Malmö för en vuxen från Simrishamn kostar nu 99 kronor. Vem har råd att betala nästan 1000 kronor för att pendla till jobbet varje dag i en vecka? Även om man har rabattkort/månadskort så kommer det ändå att bli mycket pengar i slutändan. Och hur ska ungdomar ha råd med detta om de till exempel studerar i en annan ort eller om de bara vill åka och shoppa?

En prissänkning hade kunnat bidra till en förbättring när det gäller miljön genom att fler människor hade börjat åka kollektivt istället för att var och en åker enskilt i sina personbilar. Miljön blir positivt påverkad genom att utsläppen minskar. Om 20 personer väljer att åka buss istället för att var och en ska köra själva så kommer utsläppen att minska på grund av att man ”samåker”.

Även staten hade sparat pengar på detta. Om fler hade börjat åka buss eller tåg så hade det varit mindre trafik på vägarna och det hade inte slitits så mycket på vägarna och då hade det sparats pengar på att slippa fixa vägar och dylik. De skulle även kunna spara pengar på minskade trafikolyckor. Enligt vägverket dog 314 personer 2011 i trafikolyckor och 23 305 personer skadades och detta har kostat staten ca 24 miljoner.

Ännu en sak som hade kunnat leda till en förbättring till bättre miljö är att öka resorna. Med det menar jag att trafiken hade kunnat vara tillgänglig dygnet runt och sista bussen skulle inte ha gått klockan tolv på natten. Man hade kunnat öka destinationerna. Om bussarna börjat gå senare tror jag också att andelen rattfyllerister hade minskat.

Detta kan leda till att busschaufförerna/tågpersonalen får jobba på väldigt obekväma tider och det har jag väldigt svårt att tänka mig att de är positivt inställda till. Något som också påverkas negativt av att öka resorna är att man mest troligt hade behövt anställa mer personal och då ökar personalkostnaderna. Men om man tänker efter så är detta inget större problem med tanke på att fler börjar åka kollektivt och på så sätt tjänar man in mer pengar Om man bortser från pengarna så tycker jag att man ska vara positiv till tanken att miljön förbättras. När det gäller personalens ombekväma tider så har jag svårt att tro att det inte går att fixa det på ett sätt som gör alla nöjda.

Jag som ungdom känner mig väldigt begränsad var jag kan åka just på grund av den ekonomiska frågan. Jag anser inte att detta är en lösning som är omöjligt att verkställa. Jag tror att detta hade kunnat leda till en utveckling för samhället. Det känns mer modernt med kollektivtrafik, för om man kollar på andra ställen i Sverige så har de stadsbussar som går i princip hela tiden så jag förstår inte varför man inte hade kunnat utveckla de längre resorna också. Om jag hade varit busschaufför hade det inte spelat mig någon roll om jag hade kört små sträckor klockan två på natten eller om hade kört från Simrishamn till Lund.

Sänkta priser i kollektivtrafiken leder till mer fler möjligheter som i sin tur leder till mer frihet!

 Julia Lundgren SPE10

Bild: V. Pijpers – Public transport http://www.flickr.com/photos/vincentpijpers/4513583199/

Posted in Debatt | Leave a comment

Alla butiker borde använda sig av näthandel

Av: Sara

Saras bild av näthandel

I dagens samhälle har näthandeln ökat enormt. Det svenska folket handlar mer, oftare och känner mer trygghet vid sina köp. Detta kan bero på att nätbutikerna har öppet dygnet runt och det är väldigt smidigt att göra sina beställningar därifrån. Den yngre generationen betalar ofta sina beställningar via kontokort eller kreditkort, medan den lite äldre generationen gärna vill betala sina beställningar via faktura för de litar inte riktigt på dagens e-handel. Många nätbutiker har att man kan handla på kredit på det företaget, så man betalar av en viss summa i månaden. Det har också gjort att många har stora skulder och hamnar kanske till och med hos kronofogden. Det alla nätbutiker skulle ha gjort är att ta bort kreditköpen så inte människorna kan hamna i skuldfällan.

På fem år har näthandelns omsättning fördubblats, och under 2010 har folket beställt varor över nätet för över 24 miljarder kronor, säger Linda Hedström. Detta ser alla nätbutiker som ett väldigt positivt intresse, och intresset ökar hela tiden. De butiker som inte använder sig av näthandel går verkligen miste om någonting, t.ex. butiken Bik Bok, tycker många av mina kompisar.

Saras bild av näthandelDet är också positivt för dem som vill sitta hemma och kunna klicka hem varorna på nätet så de slipper ta sig tiden att behöva åka iväg för att shoppa. Likadant för dem som vill handla mer ekonomiskt, för de kan jämföra varor som är nästintill likadana på olika hemsidor istället för att springa mellan olika butiker för att hitta det billigaste.

Det enda skälet till att det är många som är lite försiktiga med näthandel är för att de inte vill bli lurade. De blir ofta tvungna att betala för sina saker innan de fått dem. Det kan hända att man betalar för sina varor men att man aldrig får några. Det är därför man ska hålla sig till sådana nätbutiker man vet är seriösa och kända. Butiker som man kan hitta på shoppingcenter eller i stan är ofta seriösa, ställen man kan bli lurade är sådana som man inte riktigt känner till.

Det bästa med själva näthandeln är att många butiker har en näthandel och att man kan göra sina beställningar från vilken näthandelsbutik som helst. Ofta när man beställer stora saker som t.ex. bildäck, tv aparater, kylskåp m.m. brukar man få det hemkört precis utanför dörren om man har kommit överrens om tiden. Man behöver heller aldrig känna att man inte hinner med att handla t.ex. mat, för nu har de kommit på den nya idén om matkassen som kommer hemlevererad en gång varje vecka med till och med recept till måltiden. Detta är väldigt populärt bland familjer som har ont om tid på grund av aktiviteter och jobb i en annan kommun. De får då tid över till annat om de slipper planera och handla. Det enda de behöver tid till är att följa recepten och tillaga maten. Allt detta med hjälp av näthandeln.
Källor: http://www.dagenshandel.se/dh/dagensh.nsf/0/7A620869C842434EC12578250048AF9F?open

Posted in Debatt | 1 Comment

Mer utbildning för praktikledare

Ett stort problem är enligt mig praktiken på el-linjen. Praktiken är en väldigt viktig del i utbildningen och många gånger så håller den inte måttet.

Brist på förtroende är det största problemet. Handledaren har ingen aning vad vi studenter lär oss i skolan och vet därför inte hur mycket vi verkligen kan. En lösning på detta är att handledaren går en utbildning och lär sig vad vi studenter lär oss skolan. Men det enklaste sättet hade varit att handledaren pratar med just den eleven om vad han eller hon känner sig redo för att göra.

Ännu ett problem är att eleven ska känna sig säker med handledaren. En sak som underlättar mycket är att handledaren pratar på både om elinstallationer men även om vardagliga saker. En lösning på detta problem är också att eleven är så mycket som möjligt på samma bygge eller med samma handledare.

Ett tredje problem är att kommunikationen blir väldigt dålig och många gånger så gör det att eleven tappar intresset för både yrket och utbildningen. Och det är ju så klart inte bra för det behövs elektriker nu och kommer alltid behövas.

Vill ni ha välutbildade elektriker i framtiden, måste praktiken bli bättre. För att praktiken ska bli bättre, måste vi utbilda våra praktikhandledare. Det är så enkelt, och så svårt.

Författat av Simon, mars 2012.

Posted in Debatt | 1 Comment

Högre standard på lärarna!

Ethiopia | Teacher at chalkboard in one of our Epicentre SchoolsJag anser att en del lärare håller rent för låg standard. Vi har två mycket bra lärare nere på el-linjen men sen har vi också lärare som inte håller den klass som behövs för att utbilda ungdomar i en gymnasieskola.

Jag ska berätta om ett konkret exempel. Hade vi haft en kompetent lärare som slapp att springa och googla ens frågor hade det inte bara hjälpt elevens betyg, utan jag tror också det hade gjort en mer intresserad av ämnet. Denna lärare är också väldigt envis och har ALDRIG fel, vilket också kan vara väldigt enerverande. Det går liksom inte att argumentera med honom. Skulle han märka att man har rätt, då höjer han rösten och byter samtalsämne.

Det är väl väldigt viktigt att man ska kunna diskutera med ens lärare, eller har jag fel? Och det är dessutom väldigt mycket snack om att vår skola kostar för mycket att driva och ska läggas ner. Hade vi bara haft elever så hade det gått runt. Men vilka elever söker till program här, då de VET att det finns en del inkompetenta lärare? Det blir ju bara x antal år som de slösar bort och inte lär sig någonting på. Så rädda denna skola genom att skaffa bra lärare.

Så detta ämne är inte bara en lösning för eleverna, utan en lösning för hela kommunen. Jag vet att det är en kostnadsfråga att få tag i bra lärare och fortbilda dem, men så stor skillnad kan det faktiskt inte vara, och inga elever förtjänar att ha en lärare som inte kan ämnet han undervisar i. Tänk sen när eleverna kommer ut i arbetslivet och inte kan så mycket om det ämnet lärarna har undervisat i, vad ska man då göra? Det är ju inte precis så att de kommer att gå och betala dyra pengar för att gå om kursen som de egentligen skulle ha lärt sig med vettiga lärare.

Posted in Debatt | 1 Comment

Hur är en bra ledare?

I dag ska vi lyssna på Karin Brunsson, docent i företagsekonomi, som intervjuas av journalisten Agneta Nordin kring ämnet ”100 år av management- och ledarskapsidéer”. Så här presenteras dagen av Forskningsnätet Skåne:

Människor har i alla tider försökt organisera sig för att lösa olika uppgifter effektivt. Men att tänka ut sammanhängande system för att styra och leda organisationer är ganska nytt. Det började på allvar först vid förra sekelskiftet, när den moderna industrialismen kommit en bra bit på väg. Många idéer om management och ledarskap har sedan dess sett dagens ljus och debatten om dem har tidvis varit het. Vi är alla påverkade av sådana idéer – ibland utan att vara medvetna om det – och då inte bara som anställda eller chefer i företag utan också som elever, lärare eller rektorer i skolan, patienter och personal i vården eller spelare och tränare i fotbollslaget. Ett exempel bland många är den just nu så populära idén om det personliga entreprenörskapet – att var och en helst ska fungera som sin egen ledare och ta ett stort eget ansvar för lärande eller yrkesverksamhet.

I samtalet mellan Karin och Agneta presenteras och analyseras några huvudlinjer i myllret av management- och ledarskapsidéer som utvecklats sedan 1900-talets början.

Karin Brunsson är docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet. Karin forskar om management- och ledarskapsidéer. Hon har också lång erfarenhet som utredare och chef i statsförvaltningen. Agneta Nordin är journalist och radioproducent, just nu aktuell med P1-serien Retorik.

Uppgift: Diskutera dessa frågor i grupp och redovisa genom att skriva en kommentar på detta blogginlägg. Frågorna är skrivna av docent Karin Brunsson. Börja med de frågor som ni tycker intresserar er mest.

  1. Under ganska lång tid har man talat om att organisationer behöver starka ledare. Bland annat statsminister Fredrik Reinfeldt brukar anklagas för att han mest åker omkring och lyssnar; han visar inget ledarskap.

Varför behövs det ledare? Vad blir bättre om ledarna är ”starka”? Hur resonerar de som klagar på att Fredrik Reinfeldt inte uppträder som ledare?

  1. Det talas ofta om att ledare har stor auktoritet, till och med utstrålning. De har lätt för att göra människor entusiastiska för sina egna idéer.

Kan det finnas några faror förknippade med starkt ledarskap? Är det t.ex. bra om människor gör som de blir tillsagda? Vad kan hända om de inte gör som de blir tillsagda?

Vill människor att deras chefer – eller lärare – eller föräldrar – eller mostrar – ska uppträda som ledare?  Varför – eller varför inte?

  1. Kan ledare leda vilka verksamheter som helst, även verksamheter som de inte förstår sig på?

Anta att en tandläkare blir rektor. Fungerar det, om tandläkaren har goda ledaregen­skaper? Kan en lärare med goda ledaregenskaper leda verksamheten i ett stort bageri? Kan en skådespelare leda ett it-företag?

  1. Tänk på en situation där du tycker att det fanns en tydlig ledare.

Vad hände? Hur betedde sig ledaren? Hur betedde sig de andra som var med? Om du själv hamnar i en liknande situation någon gång i framtiden – kommer du att fungera som ledare eller som en som låter sig ledas? Kommer du att ändra på någonting jämfört med den situation du först tänkte på?

 

Posted in Diskussion/reflektion | 2 Comments

Byt ut gammal elutrustningen på elprogrammen i gymnasieskolor

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:32A_power_plug_for_stoves_1-phase.JPGAtt ha bra utrustning och material på skolorna är mycket viktigt med arbete av praktiska övningar. Om man inte håller sin skola uppdaterad med sådant kan det vara förvirrande när eleverna väl kommer ut i arbetslivet. Visst vänjer de sig rätt så snabbt vid nya delar, men det kan kännas förnedrande att fråga hur ett vägguttag öppnas, men att man måste för att eleven bara kopplat in en modell oräkneliga gånger i skolan.
Men det slutar inte där, om man ska gå runt i sin elverkstad i en halvtimme innan man hittar en fungerande del drabbar det ens utbildning väldigt mycket.  Och man kan bli så arg och trött på det så att man slutar tillslut bry sig. Det kan då vara väldigt svårt för läraren med att handskas med eleverna och allt slutar i en ond cirkel. Drygt 14 000 ungdomar rapporterades för skolk 2009 enligt DN.se Publicerad 2009-09-16 ”Rekordmånga fall av gymnasieskolk. Hur många kan detta vara som går el och är trött på att få dåliga komponenter?

Men hur ska detta då kunna lösas? Skolor kan kanske inte köpa nya saker på grund av dålig ekonomi. Men om man skapar ett sammabete mellan skola och arbetsliv. Om företagens anställda kollat lite snabbt på komponenter som dem byter ut, för renovering osv.  Så kan man sortera upp dessa och läraren kan köra förbi och hämta någon gång i veckan. Inte bara bra för elevernas praktiska uppgifter men även för miljön och ekonomi. Sen kanske alla inte vill göra detta för skolor, kanske att företagare tycker det skulle vara jobbigt och en förlust. Då kan skolan istället för att köpa in ny utrustning köpa deras för en mycket billig peng.  Om skolor ska beställa nya saker som ska skapas och fraktas så drabbas miljön på detta. Visst drabbar det miljön lite grann om läraren ska köra ut och hämta komponenter men knappast lika mycket som framställning av plast, maskiner till att sätta ihop och frakt till massa mellanhänder.
Så ”köp” in ny elektronik i skolor, för elever, miljö och ekonomins skull.

Posted in Debatt | 1 Comment

Lego som lego

Den allra senaste nyheten är att Lego har lanserat ett nytt ”tjejlego”. Det är många som har reagerat just på detta och tycker att det är könsuppdelat, eftersom färgerna i legoserien är pastellfärgade och byggnaderna har tjejtema. Det bor dessutom bara flickor i staden. Det är nog det som många reagerar på, för det är ju inte så i verkligheten. Det är alltså så könsuppdelat som det kan bli.

Flickor trivs lika bra med ”killego”, så varför ska man då ändra på det? Det kanske är så att flickorna känner sig som en av dem när de håller på och bygger och leker med de olika typerna. Och tjejer bryr sig inte så mycket om ifall de bygger med en brun kloss eller om de bygger med en rosa kloss. Jag själv tycker att det är nyttigt om både tjejer kan leka med ”killfärger” och killar kan leka med ”tjejfärger”. För det har ingen som helst betydelse. Var man då får tag på de alla olika färgerna kan vara från kartonger som man köper med olika färger.

Men om nu detta ”tjejlego” säljer bra så tror jag att det finns något litet positivt med det hela. Jag tror faktiskt att det skapar ett tekniskt intresse som kan följa med dem hela livet. De får intresset av att bygga upp och konstruera en stad, man får alltså tänka till om hur det ska vara för att det ska bli rätt.

Det som hade varit det bästa var om lego skapade ett könsneutralt lego. Jag kan nästan garantera ett det hade blivit en storsäljare, eftersom det är många föräldrarar som inte tycker om alla olika våldsrelaterade legoteman som erbjuds för tillfälligt och då hade köpt detta neutrala lego istället.

 

Annie Olsson HP10

VT12

 

Källor:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14128919.ab

http://www.ketchupmamman.se/2012/01/valkommen-till-verkligheten-flickor/#comments

Posted in Okategoriserad | 1 Comment

Köp inte kläder som är tillverkade under dåliga arbetsförhållanden

World BankI länder som bl.a. Indien och Kina kan de anställda jobba i över tio timmar i sträck utan mat och vila. Klädesplaggen köps sedan in av företag från andra länder för låga summor. På grund av detta kan företagen sälja kläderna till ett lågt pris och ändå tjäna på det. Detta tycker jag är oacceptabelt!

Många kunder köper kläderna fast än de vet hur de är tillverkade men många kunder vet faktiskt inte om att kläderna är tillverkade under så pass dåliga förhållanden. Detta visar en undersökning som jag har gjort i klassen där nio av tio skolungdomar inte vet hur deras kläder är tillverkade. Till exempel är H&Ms kläder tillverkade av bomull som de köper in av barnarbetare i Uzbekistan. En halv miljon barn, en del är bara nio år gamla, tvingas ut på fälten av staten. Detta uppger SVT:s Agenda i en artikel på Aftonbladet. Eftersom H&M är ett svensk företag så tar nog många för givet att kläderna är tillverkade på ett bra sätt.

Att billiga kläder ofta tillverkas under hemska förhållanden där många barn men även vuxna får slita för otroligt låga löner är oacceptabelt.

Det borde finnas något som gör det lätt att skilja på kläder som är tillverkade på bra och på dåliga sätt t.ex. som att Fairtrade finns bland matvaror så borde det finnas något liknande inom klädbranschen. Även om kläderna skulle bli dyrare är det värt att betala lite extra och veta att de som tillverkar kläderna får en rimlig lön och arbetar under rimliga arbetstider. Om man såg klart och tydligt vilka affärer som hade kläder som tillverkats under bra förhållande och vilka som inte hade det så hade förmodligen fler valt det bättre allternativet. Detta resulterar i att fler företag skulle börja sälja kläder som är tillverkade under bra förehållanden och då skulle folk vänja sig vid priserna även om det kostade lite mer än vad det gjort tidigare.

Om företagen slutar köpa in kläder från de som jobbar under dåliga arbetsförhållanden så finns risken att de blir arbetslösa i början men så småningom borde deras chefer inse att de måste höja lönen och sänka arbetstiderna för att företag ska köpa deras varor. Därför är det viktigt att man handlar från de företag som är måna om att deras produkter tillverkas på ett bra sätt.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11298695.ab

Om du vill veta mer om hur kläder tillverkas under dåliga arbetsförhållanden så se filmen Stolta traditioner – nya visioner, 2006, av Handelsanställdas förbund.

Posted in Debatt | 1 Comment
  • Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...